Nobel laureates...

Det är lunchdags strax här i landet västerut. Morronen har vi tillbringat på svenska ambassaden, House of Sweden, som deltagare i ett seminarium med de amerikanska nobelpristagarna (fredspristagaren var upptagen med annat, så han kom inte tyvärr).

House of Sweden är som många av er säkert vet alldeles nybyggd, invigdes 2006. Den ligger extremt bra till, alldeles intill Potomacfloden bara en kvarts promenadväg från Vita huset, Utrikesdepartementet m m. Sverige använder huset både som ambassad, men också som "arena och mötesplats" för olika typer av events där det gemensamma temat alltid bygger på Sverige, Norden och relationerna med nordamerika. För er som är intresserade kan ni läsa mer här:

http://www.swedenabroad.com/

Sveriges ambassadör Jonas Hafström inleder

Det seminarium som vi hade förmånen att delta i hade formen av en paneldebatt med sju av tio personer som utgör "årets kull" av årets amerikanska nobelpristagare:

- Elizabeth H Blackburn (Medicin)
- Carol W Greider (Medicin)
- Jack W Szostak (Medicin)
- Charles M Kao (Fysik)
- Thomas A Steitz (Kemi)
- Oliver E Williamson (Ekonomi)
- Elinor Ostrom (Ekonomi)

En hel del av inledningen på träffen handlade om hur de olika upptäckterna redan idag bidrar till samhällsutvecklingen i stort och våra levnadsvillkor, men också vad som kan förväntas bli nästa steg. Nobelpriset i medicin belönar upptäckter som ger viktig kunskap om åldrandet medan fysikpriset uppmärksammar tidiga landvinningar rörande fiberoptiken - ett fundament för dagens IT-samhälle.

Intressantast tyckte jag (Per) ändå att diskussionen blev då den kom att kretsa kring arbetsvillkoren för forskare i allmänhet (och för amerikanska forskare i synnerhet). Vilken roll har grundforskningen idag när forskningsfinansiärer gärna öronmärker medel för att lösa det ena eller det andra problemet. Likaså vilka är de drivkrafter som kan locka dagens barn, ungdomar och studenter till en karriär inom forskningen? Här fanns en samsyn om hur viktig den nyfikenhetsdrivna forskningen är och hur viktigt det är att ha duktiga lärare på alla nivåer i skolan.

Ett särskilt bekymmer i USA är oron för att amerikanska ungdomar anses vara underrepresenterade i den högre utbildningen. Där återfinns i stället många studenter födda i andra länder. Alla tycktes uppleva detta som ett problem för USA - och så är det säkert. Men man kan konstatera att hälften av årets tio amerikanska nobelpristagare i naturvetenskap är födda i ett annat land! Så kanske trenden inte är så ny när allt kommer omkring.

För mej (Karina) så var det litet av en aha-upplevelse att höra Elinor Ostrom berätta om sitt arbete om gemensamt resursutnyttjande och samförvaltning av naturresurser. I mitt tidigare yrkesliv så har jag arbetat mycket med tillsammans med bl a renskötare, naturbevakare och andra för att utveckla formerna för förvaltning av t ex de stora rovdjuren och även skyddade områden, t ex i den s k Laponiaprocessen. Ostrom har under lång tid forskat kring mekanismerna i system för resursdelning och bl a utmanat Gary Hardings teorier om det som kallas "allmänningens förbannelse", d v s att en gemensam resurs som inte regleras "från topp" kommer att förödas. Hon har kunnat visa på att där brukarna av en resurs kan vara med i skapandet av de regelverk som krävs för att nyttja resursen, blir bruket mer hållbart och även mer lönsamt...

Elinor Ostrom

Det var en intressant förmiddag! Nu ska vi äta lunch.