Sharon Amont och Teresa Wild delade öppet och generöst med sig av både goda och dåliga erfarenheter.
Är det bättre på andra sidan staketet?
Ja, kanske, i vissa avseenden kan nog gräset vara grönare på andra platser i världen men inte alltid. En insikt som kan vara nog så viktig att ta med sig hem. I London, var det dags för Ev(w)orna att nätverka med våra kollegor inom publik och planeringsverksamheten på Natural History Museum. En av de viktigaste institutionerna i världen inom vår sektor men hundratalet år yngre än vårt eget museum, Naturhistoriska riksmuseet. Men resursmässigt tre gånger så stort och därmed med andra förutsättningar.
Våra samtal cirklade kring sponsring, samordningen mellan det publika ansiktet och den så viktiga forsknings- och samlingsverksamheten och utvecklingen av planeringsmodellen. Lite nuddade vi också frågorna kring omvärldsbevakning och kompetensförsörjning.
Genomgående blev det tydligt hur viktigt ledarskapet, dess närvaro och synlighet, är för att få en stor organisation att gå i samma riktning oavsett val av styrningsmodell. Många av svårigheter kring planering, samordning, olika kulturer och värderingar inom museet kände vi igen. Problemen är desamma i båda museerna men vi har kommit olika långt i olika delar.
Men viss avundsamhet kunde vi konstatera att inom regelverket ha möjligheten att samtidigt kunna agera som statlig institution, ideell organisation och genom egna kommersiella bolag skapar flexibilitet och långsiktighet för utveckling. Hållbara museer?
Ett intressant problem som de har i samband med sponsringsarbetet är att projekt som är sponsringsbara inte alltid är de projekt som bäst gynnar museet prioriterade utveckling och sponsringsverksamheten därmed indirekt får styrande effekter även om riskhantering, etisk bedömning m.fl. kontrollkriterier är uppfyllda.Samtidigt kräver arbete med sponsring en längre planeringshorisont än vi traditionellt har arbetat med och museet måste vara berett att satsa medel även på projekt som i slutändan inte kommer att leda någonvart. Alla förstudier, idékoncept kostar pengar men är förutsättningar för att kunna sälja in projekten till hugade sponsorer.
Vi avslutade dagen med att göra en snabb tur i museet och särskilt museibutiken. Där kan man köpa ren skit, mer om det imorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar